Finanspolisen och Finansiella underrättelsecentret (Finuc) har tillsammans med flera banker genomfört en samverkansoperation mot den ryska organiserade brottslighetens penningtvätt i Sverige. Slutsatsen i rapporten, som kom i oktober 2026, är tydlig: brottsligheten pågår i industriell skala, trots att fenomenet har varit känt i flera år. Rapporten är en uppdatering av den fenomenrapport Finanspolisen gav ut hösten 2024.

För redovisningskonsulter finns det ett avsnitt som är extra viktigt att läsa. Bland möjliggörarna i nätverken finns nämligen ett tjugotal redovisningsfirmor.

Så fungerar upplägget

Allt börjar med ett företag som behöver tvätta pengar eller få fram kontanter för att betala svart arbetskraft. Finanspolisen kallar det för kundbolaget. Kundbolaget köper tjänsten av ett penningtvättsnätverk som har tillgång till ett stort antal slussbolag.

Slussbolaget skickar osanna fakturor till kundbolaget för tjänster som aldrig utförs. När kundbolaget betalar ser transaktionen legitim ut. Därefter flyttas pengarna mellan olika slussbolag, ibland via konton utomlands, för att göra dem svårare att spåra. Till slut går pengarna tillbaka till kundbolaget som kontanter, bilköp eller insättningar på konton. Nätverket tar en procentandel som betalning. Upplägget har bekräftats i flera domar.

Siffrorna i korthet

  • 2,9 miljarder kronor i misstänkta transaktioner analyserades under operationen.
  • Över 3 000 personer och företag ingick i materialet.
  • 75 procent av beloppen flyttades mellan svenska konton.
  • Cirka 200 miljoner kronor kunde kopplas till misstänkta fordonsaffärer.
  • Över 1 000 konton stängdes, närmare 200 kunder nekades och drygt 50 miljoner kronor belades med dispositionsförbud.

Finanspolisen bedömer att mörkertalet är stort. En del av pengarna hanteras som kontanter, kryptovaluta eller via så kallad underground banking, och mycket fångas inte upp av bankernas kontrollsystem.

Redovisningsbyråer bland möjliggörarna

Bland de personer och företag som delades inom operationen identifierades ett tjugotal redovisningsfirmor och över 20 administrativa möjliggörare. Enligt rapporten sköter de bland annat löneadministration och bokföring åt slussbolagen och utfärdar falska fakturor. De rekryterar också målvakter och använder deras BankID, även för att signera transaktioner. Det är vanligt att de har fullmakter för hundratals bolag och står registrerade som deklarationsombud.

Rapporten nämner även andra yrkesgrupper som förekommer i miljön, bland annat auktoriserade revisorer, fastighetsmäklare, tolkar och personer med juridisk kompetens.

Finanspolisen påminner om att Länsstyrelserna har tillsyn över redovisningsbyråer och kan besluta om sanktioner. Rapporten föreslår också att licens eller auktorisation för bolagsförmedlare bör övervägas, något som även Brå har lyft.

Varningssignaler att känna igen

Rapporten ger flera konkreta mönster som kan vara bra att ha i huvudet när du tar in och följer upp kunder:

  • Bygg och fastighet är kraftigt överrepresenterade, följt av fordonshandel och bemanning.
  • Bolag med många SNI-koder. Trettio procent av bolagen hade fler än tre, vissa upp emot tio.
  • Byte av styrelse, verklig huvudman eller kontofullmakter, där ett etablerat bolag tas över och används i stor skala.
  • Fakturor för tjänster som är svåra att kontrollera, och pengar som snabbt förs vidare.
  • Swish- och banköverföringar märkta med registreringsnummer eller bilmodeller, utan att något ägarbyte sker.
  • Betalningar till utländska neobanker och betalningsinstitut, främst i Litauen, Polen, Irland och Storbritannien.
  • Bolag som går i konkurs, likvideras eller avregistreras efter kort tid, ofta med internationella flöden och konton i flera länder.
  • Personer med många styrelseuppdrag som i själva verket är målvakter.

Vad betyder det för din byrå?

Penningtvättslagen kräver att du har god kundkännedom, följer upp dina kunder löpande och rapporterar misstankar till Finanspolisen. Rapporten visar att det inte räcker att göra kontrollen en gång när kunden kommer in. Gör om kundkännedomen när styrelse, ägare eller verksamhet ändras, och var extra uppmärksam på kunder i de branscher som pekas ut. Om något inte stämmer: ställ frågor, dokumentera och rapportera.

Rapporten riktar också hård kritik mot bankerna, vars arbete mot penningtvätt inte bedöms vara tillräckligt effektivt. Bland förslagen finns fysiskt besök på banken för nya kunder med hög risk och ny kundkännedom vid byte av styrelse eller kontofullmakt. Även Bolagsverket, Skatteverket och Finansinspektionen får förslag på åtgärder.

Nya risker framåt

Finanspolisen lyfter två saker som kan göra brottsligheten svårare att upptäcka. Den första är EU:s digitala identitetsplånbok, som enligt rapporten sannolikt kommer att utnyttjas på samma sätt som BankID utnyttjas i dag. Den andra är virtuella IBAN, som gör att kontohavare och ursprungsland kan döljas för mottagaren. Danmarks finansunderrättelseenhet har sett att fakturafabriker allt oftare använder virtuella IBAN.

Vill du lära dig känna igen varningssignalerna och samtidigt uppfylla lagkravet på uppdaterad kunskap? Läs mer om vår årliga AML-utbildning för redovisningskonsulter.

Källa: Finanspolisen informerar, ”Den ryska organiserade brottslighetens systematiska penningtvätt fortgår”, oktober 2026.