Lösöre är en juridisk term som används för att beskriva lös egendom, det vill säga föremål och tillgångar som inte är fast egendom. Till lösöre räknas bland annat möbler, smycken, bilar, elektronik och andra lösa föremål som inte är fast förankrade i en byggnad eller på marken.

Definition och användning: Lösöre omfattar alla typer av föremål som är flyttbara och inte direkt kopplade till fast egendom. Exempelvis är en bil lösöre, medan en fastmonterad köksinredning i ett hus räknas som fast egendom. Begreppet används ofta i juridiska och ekonomiska sammanhang, till exempel vid bouppteckningar, arvskiften eller pantsättningar.

Viktiga juridiska aspekter: I Sverige regleras vad som räknas som lösöre i olika lagar, bland annat Jordabalken och Köplagen. Vid köp av lösöre gäller specifika regler som skyddar både köpare och säljare, exempelvis krav på överlåtelsehandlingar eller leverans av föremålet.

Vid arv och bodelning är det också viktigt att kunna särskilja lösöre från fast egendom, eftersom detta påverkar hur egendomen ska fördelas och värderas. Lösöre kan också användas som säkerhet för lån, där föremålen pantsätts som en form av kreditgaranti.

Sammanfattning: Lösöre är en central term inom både juridik och ekonomi, som avser flyttbara föremål av värde. Det är viktigt att förstå begreppet, särskilt i situationer som rör köp, arv eller bodelning, där det kan ha stor praktisk och ekonomisk betydelse.