Köpebrev
Köpebrev är ett juridiskt dokument som används vid överlåtelse av fastigheter eller annan egendom. Det fungerar som ett bevis på att en köpare och en säljare har genomfört en affär och att köpesumman har erlagts.
Köpebrevet är en del av fastighetsköpsprocessen och utgör en av de formella handlingar som krävs för att överlåtelsen ska vara giltig enligt lag. I Sverige regleras användandet av köpebrev i jordabalken (SFS 1970:994).
Ett köpebrev ska innehålla vissa specifika uppgifter för att vara juridiskt bindande:
- Parternas namn – Både köpare och säljare ska anges med fullständiga namn.
- Fastighetens eller egendomens beteckning – En tydlig beskrivning av vad som överlåts.
- Köpeskillingen – Den överenskomna summan som betalats.
- Säljarens underskrift – Måste vara påskrivet av säljaren för att bekräfta överlåtelsen.
Det är viktigt att inte förväxla köpebrevet med köpekontraktet. Köpekontraktet tecknas i ett tidigare skede för att reglera villkoren för köpet, medan köpebrevet används vid den slutliga överlåtelsen för att bekräfta att betalningen har gjorts och egendomen överförts.
Köpebrevet används också som en grund för att ansöka om lagfart hos Lantmäteriet, vilket är en process som formellt registrerar den nya ägaren av fastigheten.
Sammanfattningsvis är köpebrevet ett centralt dokument vid fastighetsaffärer som säkerställer att överlåtelsen är juridiskt korrekt och att äganderätten har övergått till köparen.