Redovisning

4-procentspärren avskaffas

En av de mest betydelsefulla förändringarna i de nya 3:12-reglerna är att den så kallade 4-procentspärren har tagits bort. Regeln har under lång tid påverkat vilka delägare som haft rätt att beräkna lönebaserat utdelningsutrymme. När spärren nu avskaffas förändras förutsättningarna i grunden, särskilt i bolag med flera aktiva delägare.

Viktigt! Avskaffandet av 4-procentspärren innebär inte högre utdelningsutrymme för alla, men det innebär att fler delägare överhuvudtaget omfattas av huvudregeln.

Vad var 4-procentspärren?

Enligt tidigare regler krävdes att en delägare ägde minst fyra procent av kapitalet i bolaget för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utdelningsutrymme enligt huvudregeln. Delägare under denna gräns var helt utestängda från löneunderlaget, oavsett hur aktiva de var i verksamheten.

Regeln fick särskilt stor betydelse i bolag med många delägare, till exempel konsult- och byråverksamheter, där ägandet ofta är uppdelat i mindre poster trots att flera delägare arbetar aktivt i bolaget.

Vad gäller efter att spärren tagits bort?

När 4-procentspärren tas bort kan alla delägare med kvalificerade andelar beräkna lönebaserat utdelningsutrymme, oavsett hur stor ägarandelen är. Rätten att använda löneunderlaget knyts därmed inte längre till en viss kapitalandel, utan till ägarens faktiska innehav.

Löneunderlaget fördelas proportionellt efter ägarandel. En mindre ägarandel ger fortfarande ett mindre utdelningsutrymme, men den tidigare absoluta spärren finns inte längre.

Att tänka på: Det är fortfarande schablonavdraget och takregeln som i praktiken begränsar hur mycket lönebaserat utrymme som kan utnyttjas.

Vilka bolag påverkas mest?

Förändringen får störst effekt i personalintensiva bolag med många aktiva delägare. Dit hör bland annat redovisnings- och revisionsbyråer, advokat- och konsultbyråer samt bolag med partnerskaps- eller incitamentsupplägg.

I dessa strukturer kunde tidigare endast ett fåtal större ägare använda huvudregeln. Nu får varje delägare möjlighet att tillgodoräkna sig sin andel av löneunderlaget, förutsatt att andelarna är kvalificerade.

Vad förändras inte?

Avskaffandet av 4-procentspärren innebär inte att lönebaserat utrymme alltid uppstår. Schablonavdraget på åtta inkomstbasbelopp gäller fortsatt och kan helt äta upp löneunderlaget i bolag med lägre lönesummor.

Även takregeln, som begränsar hur stort lönebaserat utrymme som får användas i förhållande till delägarens eller närståendes kontanta löner, gäller oförändrad.

Reglerna om kvalificerade andelar, närståendekrets och verksamhet i betydande omfattning behöver fortfarande bedömas korrekt för varje delägare.

Konsekvenser för rådgivningen

För redovisningskonsulter innebär borttagandet av 4-procentspärren att fler delägare omfattas av huvudregeln och att fler individuella beräkningar behöver göras. Fokus flyttas från formella tröskelvärden till korrekt bedömning av ägarandelar, löneunderlag och kvalificering.

Samtidigt blir regelverket mer logiskt och bättre anpassat till hur moderna bolag faktiskt är organiserade. Utdelningsutrymmet speglar i större utsträckning verkligt ägande och verksamhet, snarare än historiska gränsvärden.

Slutsats

Avskaffandet av 4-procentspärren är en strukturell förenkling som gynnar aktiva delägare med mindre ägarandelar. Regeln har länge varit ett hinder i moderna ägarstrukturer. När den nu tas bort blir 3:12-systemet mer proportionerligt, mer verksamhetsnära och enklare att förklara i rådgivningen.

För konsulter innebär förändringen fler beräkningar, men också färre konstlade ägarupplägg och ett tydligare samband mellan arbete, ägande och beskattning.