Näringsförbud är en rättslig åtgärd som innebär att en person förbjuds att bedriva näringsverksamhet eller att vara delaktig i företagsledning. Syftet med näringsförbud är att skydda samhället och ekonomin från individer som har visat sig olämpliga att verka inom näringslivet. Det används för att förebygga ekonomiska missförhållanden och stärka allmänhetens förtroende för företagsverksamhet.

Ett näringsförbud kan beslutas av domstol och är ofta ett resultat av allvarliga regelöverträdelser, såsom ekonomisk brottslighet, förskingring, konkursförseelser eller bristande redovisning av skatter och avgifter. Det är också en konsekvens av att ha bedrivit verksamhet på ett sätt som skadat det ekonomiska systemet eller skapat betydande risker för andra.

Konsekvenser av näringsförbud inkluderar att personen inte får bedriva enskild näringsverksamhet, vara ledamot eller suppleant i en företagsstyrelse, eller ha inflytande över ett företag. Förbudet gäller även indirekt genom bulvaner eller om personen försöker dölja sin verksamhet på andra sätt.

Ett näringsförbud kan vara tidsbegränsat, vanligtvis i upp till fem år, men i särskilt allvarliga fall kan ett utökat näringsförbud på upp till tio år utdömas. Vid överträdelser av förbudet kan ytterligare rättsliga åtgärder och påföljder tillkomma.

Sammanfattningsvis är näringsförbud en viktig åtgärd för att upprätthålla lag och ordning inom näringslivet och för att skydda det ekonomiska systemet från oseriösa aktörer.