Arvslott
Arvslott är ett juridiskt begrepp som används för att beskriva den del av ett arv som en arvinge har rätt att få ut vid en arvlåtares död. Detta är den totala andelen av arvet som en person är berättigad till enligt arvsrätten.
Arvslotten beräknas utifrån arvlåtarens kvarlåtenskap och delas upp mellan de närmaste arvingarna. Arvsordningen är en viktig faktor som påverkar hur arvslotten fördelas, och den styrs av den svenska ärvdabalken. I första arvsklassen finns arvlåtarens barn, vilka i normalfallet delar lika på arvet. Om det inte finns barn går arvet vidare till nästa arvsklass, exempelvis föräldrar eller syskon.
Det är också viktigt att känna till att begreppet arvslott skiljer sig från laglott. Laglotten är den minimidel av arvet som bröstarvingar, det vill säga arvlåtarens barn, alltid har rätt att få, även om det skulle finnas ett testamente som inskränker deras arv. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket innebär att en förälder endast kan testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap om det finns barn som är bröstarvingar.
Sammanfattningsvis är arvslottens storlek beroende av antalet arvingar och fördelningen av arvet enligt arvsordningen, medan laglotten skyddar bröstarvingars rätt till en viss del av arvet.