Ett AI-verktyg kan sammanfatta ett avtal, förklara en avvikelse eller skriva ett kundmejl på några sekunder. Men det du skriver in lämnar byrån. Ställ dig därför fyra frågor innan du klistrar in något som rör en kund.

1. Finns det personuppgifter i texten?

Namn, personnummer, löneuppgifter och kontonummer är personuppgifter. Då gäller GDPR, även när du bara vill testa.

Så gör du: ta bort eller byt ut uppgifterna först. Skriv “Kund A” och “Anställd 1” i stället för riktiga namn. Svaret blir oftast lika bra.

2. Har byrån ett avtal med leverantören?

En leverantör som behandlar personuppgifter åt byrån är ett personuppgiftsbiträde. Då kräver GDPR ett skriftligt avtal mellan er (artikel 28). Ett privat gratiskonto har sällan ett sådant avtal.

Tänk också på att byrån ofta själv är biträde åt kunden. Då behöver ni kundens skriftliga tillstånd innan ni tar in en ny leverantör som ska hantera kundens uppgifter.

3. Var hamnar uppgifterna?

Ta reda på två saker innan byrån väljer verktyg:

  • Förs uppgifterna över till länder utanför EU och EES?
  • Används det du skriver in för att träna leverantörens AI?

Svaren brukar stå i leverantörens villkor. Hittar ni dem inte ska verktyget inte användas för kunddata.

4. Vem kontrollerar svaret?

AI kan ge svar som låter säkra men är fel. Ett exempel: du frågar efter en momssats eller en paragraf och får ett svar som ser rimligt ut men inte stämmer. Kontrollera alltid mot källan, till exempel lagtexten eller Skatteverket. Ansvaret mot kunden ligger kvar hos byrån.

Så gör du på byrån

  1. Bestäm vilka AI-verktyg som får användas i arbetet.
  2. Skriv ner vad som aldrig får klistras in.
  3. Gå igenom reglerna med alla som arbetar på byrån.

Vill du lära dig mer?

I utbildningen AI i praktiken lär du dig använda AI i redovisningen på ett säkert sätt. Du går den online i egen takt på Finanslicenser och får ett certifikat när du är klar.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), GDPR vid användning av generativ AI.