Ett mejl från kundens vd en fredag eftermiddag: “Kan du betala den här fakturan direkt? Jag sitter i möte.” Det ser äkta ut, men avsändaren är en bedragare. Det kallas vd-bedrägeri, och byråer som sköter betalningar åt kunder är ett tacksamt mål.

Så går bedrägeriet till

Bedragaren utger sig för att vara någon du litar på. Det kan vara kundens vd, en kollega eller en leverantör. Målet är att få dig att betala till ett konto som bedragaren styr.

Två varianter är vanligast. I den ena ber “vd:n” om en brådskande betalning. I den andra meddelar en “leverantör” att de har bytt bankgiro eller kontonummer. Nästa riktiga faktura betalas då till fel konto.

Det här kan du se

  • Det är bråttom. Betalningen ska göras i dag, helst genast.
  • Det ska vara hemligt. Du ombeds att inte prata med någon annan.
  • Avsändaren går inte att nå på telefon just nu.
  • Mejladressen är nästan rätt, till exempel en bokstav som bytts ut i domännamnet.
  • Mottagarens konto är nytt eller ligger i ett annat land än vanligt.
  • Du ombeds gå förbi den vanliga attestrutinen.

Tänk på att språket inte längre avslöjar bedragaren. Mejlen kan vara felfria, och rösten i ett samtal kan vara förfalskad.

Så gör du

  1. Ring tillbaka på ett nummer du redan har. Använd aldrig numret som står i mejlet.
  2. Kontrollera nya eller ändrade kontouppgifter med en känd kontaktperson innan du betalar.
  3. Låt alltid två personer godkänna betalningar, utan undantag vid brådska.
  4. Kom överens med kunden i förväg om hur betalningar beställs och bekräftas.
  5. Har pengarna redan gått iväg? Kontakta banken direkt och gör en polisanmälan.

En bra tumregel: ju mer bråttom det är, desto viktigare är kontrollen.

Vill du lära dig mer?

I utbildningen Cybersäkerhet lär du dig hur byrån skyddar sig mot aktuella attacker. Du går den online i egen takt på Finanslicenser.